jag ser luften mellan oss,
farlig gas.
jag smakar på våra oyttrade ord,
förgiftade.
jag känner på spänningen i rummet,
den sticker i min hand.
det kanske liksom inte är meningen om man blir såhär skadad av det...
eller så är skadorna det enda som är avsett att hända.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar